Upplevelser från Uganda

Runt om i Stockholm kommer man under de närmaste veckorna att kunna ta del av sistaårseleverna på samhällsprogrammets erfarenheter och upplevelser från Malawi och Uganda. Det kommer att bli filmer, utställningar och mycket annat. En av utställningarna handlar om genus i byn Kikota i Uganda och kan ses på biblioteket vid Medborgarplatsen. Jag följer de små...

...lapparnas uppmaningar - som finns redan i entrén till biblioteket - och går upp en trappa till bibliotekets övervåning. Där uppe möts jag av ljud, bilder, texter, tyger i sprakande färger, post-it lappar, kakor och saft.

Jag möts även av Mary-Anne, 28 år.

"Mary-Anne, 28, arbetar som sjuksköterska på Jolly Children’s Education Centre. Där är hon tillgänglig för besök dygnets alla timmar. De pengar hon tjänar betalar för de kurser hon läser vid sidan av sitt arbete. Hennes dröm är att bli doktor och hon tror att hon kommer att lyckas. Hon vill också att verksamheten på Jolly ska utvecklas för att möjliggöra mer arbete ute i byarna runt omkring. Innan hon började arbeta på Jolly för ett år sedan, har Mary-Anne haft många andra anställningar under de sju år som hon har arbetat som sjuksköterska. Hon har bland annat jobbat på ett statligt sjukhus med mödravård och med NGO:s i västra Uganda, där hon också är uppväxt. Majoriteten av de som kommer till kliniken är kvinnor. Vissa av de som kommer dit kommer i hemlighet, till exempel för att skaffa preventivmedel. Hon hjälper även många unga gravida kvinnor. De som är gravida brukar hon övertala att behålla barnet eftersom abort är olagligt i Uganda. Mary-Anne önskar dock att det vore lagligt då många kvinnor själva gör abort vilket är väldigt farligt. Då kvinnan är våldtagen är det speciellt viktigt att kunna göra abort, menar Mary-Anne. Mary-Anne har alltid byxor på sig då hon växte upp med föräldrar som inte brydde sig om hon hade byxor eller inte. Hon tror att det är många kvinnor som vill bära byxor, men männen tillåter det inte. Där Mary-Anne är uppväxt är traditioner inte lika viktiga som de är i området där hon nu arbetar. Hon anser att varje individ själv ska bestämma vad som är anständigt för en själv. Vissa tycker att öppen rygg är anständigt, andra inte. Om en tjej vill ha kort kjol tycker Mary-Anne att hon ska ha det. Det gäller alla kläder. Människor ska bara respektera och sluta kritisera. Dock skulle folk här i byn reagera om en tjej hade kort kjol eftersom det inte tillhör kulturen här. Även fast Mary-Anne tycker att man bör respektera kulturen, anser hon att folk ska få klä sig hur de vill."

Kristin Roja, Fanny Spångö, Johanna Lagryd och Sujaila Scott intresserade sig redan innan de åkta till Uganda för att studera genusstrukturer. När de väl kom till byn märkte de att många av kvinnorna var blyga och ofta höll sig i bakgrunden men det fanns också kvinnor som tog plats och som kunde bryta givna normer. "Det som förvånade mig mest var kanske att det var så tydliga könsskillnader mellan män och kvinnor. Här hemma i Stockholm är jag van att röra mig ganska fritt på ett sätt som man förstod inte var möjligt för de flesta kvinnorna i vår by" berättar Sujaila. Många av de saker som var självklara kring hur män och kvinnor är eller ska vara är på många sätt det motsatta somman möter i Sverige. "Det var ganska tydliga uttalade regler som handlade om exempelvis hur en bra fru eller man skulle vara eller vilken klädsel man kunde ha. Här i Sverige styrs vi ju också av strukturer kopplade till genus men de är kanske inte lika uttalade utan mer normer som vi rättar oss efter", menar Johanna.

Dela: