Indien SA14b

Indien, Loyola College

Här kan du följa de elever och lärare i SA14b som gör sina fältstudier vid Loyola College i Indien.
 

Söndag 29/1
Hej alla där hemma! Nu packas det väskor och alla har tårfyllda adjö av tolkarna. De sista dagarna har fältstudierna avslutats med debriefing med Loyola College och Father Joye. Vi har också hunnit firat Mika och Ella som fyllt år och vid tolvslaget hinner vi sjunga för Maja L innan vi hoppar på skolbussen och åker till flygplatsen. Snart är vi hemma igen!
Hälsar lärarna Ulrik, Johan och Johanna

Ps: Loyola-gänget kommer enligt planerna hem måndag eftermiddag (30/1). Ds.

 

Lördag 28/1

Hej! Nu är vi inne på resans sista dagar. Vi tänker mycket på allt vi varit med om (tre bröllop och en begravning [+ ett dop]) och allt vi längtar hem till. De senaste dagarna har varit hetsiga med presentköpande och endagsturism – men framförallt de sista intervjuerna som nu ÄNTLIGEN är fixade.

Livet i vårt community, Korakulam, är minst sagt annorlunda från livet hemma i Sverige. Vi har fokusgruppen äldre, det innebär mycket tid pratandes om giftemål, inkomst och svart magi. Att träffa dessa människor har varit fantastiskt. Vi har fått höra allt möjligt om deras långa liv och hur de ser på saker och ting. Det är jobbigare än förväntat att lämna dem.

Den 26 januari var här i Indien Republic Day och vi firade det genom titta på flagghissning på colleget 7 på morgonen (exotiskt och konstigt med nationalismen tyckte nog många av oss svenskar) och att ta ledigt. Det kastades kokosnötter i tempel, shoppades ankelkedjor, åktes rickshaw 50 meter och upplevdes kaoset som heter varuhuset Pothy’s.

Vi firade även Hanas födelsedag med tårta och sång. Hon hälsar att det var bättre än förväntat, inte ”eh…” som hon trott. Detta var mycket tack vare tolkarna som vi inte kommer kunna tacka nog. Nu återstår bara hejdå, gå på bröllop och ett tappert försök att stänga resväska för vår grupp!
Kram till alla er där hemma!
/Maya, Ebba, Kajsa, Olof och Jakob

Måndag 23/1

Hej alla föräldrar! Vi i migrantgruppen (Ada, Daniella, Hana, Julia och Sinan) går nästan varje dag till communityt Valiancode Chermickal som ligger cirka 1 km från Loyola college där vi bor. Vi befinner oss mest i något som kallas Lakshamveedu colony, en gata inom communitiet som bildats av ett government scheme likt miljonprogrammen i Sverige. Detta gör att människorna som bor där är extra ekonomiskt utsatta. Vi ser många kontraster, igår intervjuade vi en läkare som bodde utanför the colony som hade ett väldigt lugnt och välbetalt jobb i Dubai. Under intervjun direkt efter, med en man som bodde i the colony fick vi höra om hur han tvingats sova i öknen på sin arbetsplats. Det visade de extrema ojämlikheterna som finns i detta land.

Vi har blivit så väl mottagna i the colony. Vi hänger med människorna som vi lärt känna, sitter på timslånga intervjuer när de berättar så mycket om sina liv och svarar på många frågor om Sverige. Vi får ofta te och sitter och svettas i värmen (alla har blivit förfärade när vi ber om svart te utan socker).

I fredags fick vi en ledig dag och åkte Kovalam beach. Hur intressant det än är att intervjua var det skönt att ha en dag utan att skriva sida upp och ner i våra block. Vi fick besöka ett fishing community, fick god lunch (en del gav upp att försöka äta med högerhanden efter ett tag och bad om en sked). Vågorna var enorma på stranden, vi tumlade runt som små vantar i vattnet, krockade i varandra och havsbotten. Några skrapsår och blåmärken men alla hade kul. När vi framåt eftermiddagen började ta ironiska bilder på stranden fann vi oss plötsligt omgivna av många indier som ville prata och ta selfies. Då var det bara att ställa upp och le stort. På kvällen åt vi alla på restaurang- de som var trötta på ris kunde äta pasta och pizza på turistiga restauranger.

Idag (måndag) var vi med om något så kul! Förskoleläraren i vårt community bjöd in oss på en hinduisk ceremoni där man knyter ett band runt midjan på ett barn när det är 40 dagar gammalt. Vår fantastiska tolk Reena hade ordnat så vi tjejer fick låna saris och Sinan fick låna en mundi. Vi började kl 8 på morgonen och vi var alla påklädda en och en halv timme senare. Vi fick stå som dockor medan vännerna till Reena (studenter på Loyola allihop) knöt runt midjan, satte säkerhetsnålar när och där, vek sarin som ett dragspel för att den skulle ligga korrekt. Det tog ett bra tag och var en komplicerad process. Slutligen fick vi glittrande smycken och bindis i pannan, sen var de nöjda. Det var noga hur sarin skulle sitta- äldre kvinnor på ceremoni kom och rättade till när det inte satt perfekt. Vi kände oss alla så himla fina i våra vita och guldiga saris! Dock kunde vi inte gå på toa, var livrädda att fläcka ner de lånade kläderna och kunde inte riktigt gå pga allt tyg runt benen (vi gick ungefär som pingviner). Under själva ceremonin fick vi titta när barnet fick mer och mer smycken på sig, fick ta bilder och sitta och prata. Sen blev vi bjudna på mat- när det är högtid äter man ris och papadam med många olika currys på ett bananlöv- vi fick 8 st och fick konstant påfyllning med ny sås, ris och dessert. Vi åt och åt pga den ständiga påfyllningen och svettades pga den starka maten och alla lager tyg. Men kul var det! Och alla var så välkomnande. Vi sjöng svenska sånger för några barn och fick höra sånger på maylealam tillbaka.

Ni får höra mycket mer när vi kommer hem, tusen kramar!

 

Fredag 20/1

Projektgruppen som skriver idag har community:t Chamavilla och består av Wilma, Stina, Maja Löfvenberg, Maja Palm och Isa. Att vara i fält är något helt nytt. Helt nytt på det sättet att det inte går att beskriva, det är för nytt. Människorna du träffar är så gästvänliga.

Berg finns det gott om i Kerala. I tisdags besökte vi ett av dessa berg. Eller ett, de var fler än vad vi kunde räkna. Intill en av dessa stenbumlingar fanns en liten skog där vi trots vår ormräddsla tog oss igenom.

Vi i klassen delar också det mesta med varandra. Svett, kramar och av dem sista, de som inte är så där superstarka, chipsen. Lärarna är bra. De ger oss glass när vi blir trötta och ger oss godis när vi behöver pepp.

Var inte oroliga, vi stressar inte ihjäl oss, vi äter mat (varav en tredjedel består av bananer för övrigt) och vi ser oss om när vi går över gatan. Vi har kul. Krama alla!

Söndag 15 januari:

Hej! Kvinnogruppen i SA14B här! Vi äter risbröd till frukost, ris till lunch och ris till middag. Alla människor vi möter är trevliga, gästvänliga och bjuder i regel alltid in oss till deras hem. Det är mysigt om än varmt och svettigt där vi bor, och våra knasiga lärare väcker oss med skräll men tar ändå bra hand om oss. Det finns minibananer att äta när blodsockret sjunker och vi klär oss i färgglada kläder. Alla är friska och mår bra! Puss och kram från alla!
Hälsar Samuel, Mika, Emile, Danielle & Kalle

Torsdag 12 januari: 

Första dagen! Några timmars sömn och snart samling. I morse kom vi fram kl 6 efter långa processer vid flygplatser. Hämtade av världens finaste skolbuss! Alla mår bra och vår Goaresenär Mika har anslutit till gruppen efter 18 timmars tåg. Alla mår fint! Hälsar SA14b

Onsdag 11 januari:

Nu är vi på väg, från Doha. Alla mår bra och är spända inför fältstudierna!

Dela:
Kategorier: